Om man inte har nåt att göra...

kan man ju alltid räkna ut hur långa ens barn troligtvis blir.

Enkelt kan ärftlighetslängden beräknas som:
(Fars längd+mors längd)/2
Om pappan är 180 cm lång och mamman 170 cm blir ärftlighetslängden (180 + 170)/2 = 175 cm. Är barnet pojke lägger man till 6,5 cm för att få den förväntade medelföräldralängden, är barnet flicka dras 6,5 cm ifrån.

Mina pojkar blir enligt den här formeln 182 cm långa.
(Återstår dock att se. Med farfar och farfarsfar som var 2 meter så vette sjuttsingen ;-)))

Tid för "Ta hand om sig själv"

Jag mår så himla bra nu. Det är så skönt. Har ätit bra så kroppen känns pigg och inte så svullen längre. Har även börjat ge mig ut och jogga. I det här härliga vädret är det verkligen skönt. Visst, jag plågar mig och lider periodvis, men efteråt...åååå vad jag mår bra!

Nu längtar jag efter att ge mig själv lite egentid genom yoga/avslappning eller genom att vila tankarna med pyssel. Älskar att handarbeta, men har två kompisar som åker i väg och pysslar, så jag tänkte nog hänga på dom nån gång. Tror det är jättebra att vila huvudet och att man blir närvarande i nuet.

Dessutom har jag mer tålamod med mina älskade prinsar, och det känns toppen :-))))

Panik ett tag

Trodde ett tag idag att jag hade förlorat en gammal kompis. Att han hade dött. Det var en helt fruktansvärd känsla. Jag blev alldeles kall, kunde inte andas, hjärtat slog i hundratio och jag kände att paniken kom. Helt fruktansvärt...
Började söka min vän (som jag pratar med väldigt sporadiskt, men som jag ändå känner väl och tycker mycket om) på internet, och fann ut att det var hans kusin som gått bort. Oerhörd lättnad att det inte var min vän, men lesden för att han haft ett dödsfall i familjen.

Hela eftermiddagen var jag helt paj. Huvudvärk och oerhörd trötthet. Hade spänt mig något otroligt under den tiden jag befarade det värsta.
Känner bara att jag vill träffa honom nu. Och alla andra nära och kära som finns mitt liv och som jag värdesätter mycket, men som dom kanske inte vet om. Dags att ta vara på det liv vi har.
Det kan bli kort.

Tandläkardepp

Var hos tandläkaren igår och HJÄLP vad dyrt det är. Först själva undersökningen, 490 kr. Sen hade en gammal lagning lossnat, 1075 kr. Utöver det har jag i många år haft problem med tandgnissel och tuggar ihop käkarna som ger mig spänningshuvudvärk, och för att tandläkaren skulle kunna göra en bedömning på mig så tryckte hon på min käkmuskler i några minuter för det facila priset 300 kr. Som hittat.
Hon ville sen skicka mig till specialister som skulle undersöka mina problem mer grundläggande, och den undersökningen gick på 1500 kr. Därefter skulle jag få ett kostnadsförslag. Det var rimligt mellan 2000-5000 kr. Allt som allt så kommer min tandläkarkostnad i år gå på mellan 6500-9500 kr. TJOHO vad det är kul att gå till tandläkaren...

Rosor äro röda...

I morse kom jag ner till köket och möttes av en STOR bukett röda rosor. Det var min fina man som gratulerade mig på födelsedagen.
Har haft en jättebra dag. Många grattiskramar på jobbet, tre sånger och chokladmousse som intogs med stor njutning. Pointsen får vänta.

Att fylla 36 är lite sisådär annars. Nu är jag ju närmre 40 än 30...låter lite läskigt. Men jag känner mig och ser heller inte äldre ut än vad jag gjorde igår, så så illa är det inte ;-)

Back to life

Tillbaka till livet utanför huset trygga vrå. Efter att varit instängd i nästan 2 veckor efter all maginfluensa som både jag och 4-åringen haft, kändes det JÄTTESKÖNT att komma ut och träffa folk och jobba. Tänk att man nästan kan längta till jobbet ;-)
Hade en heldagsutflykt till Gävle idag. Jag och reporter Yrväder skulle besöka en kille på Gävle häktet. Det var en liten kille i en stor kropp och det var lite sorgligt. Efter tre timmars samtal kom tårarna som han försökte dölja hela tiden med ord som : "Jag mår så bra." "Allt är ok". Etc etc. Han mådde INTE bra. Fick lite ont i hjärtat, men det han hade gjort var inte så smart...
Yrvädret och jag fick middag hos mamma och pappa. Lite härligt att se dom så här en vardag :-)
Kom hem sent och kände mig nöjd att komma hem till min härliga varma familj där det finns så mycket kärlek. Lycka!!!!

Kalas inställt och magsjuka

Våran fullspäckade helg med kalas både lördag och söndag blev inställt (eller uppskjutet).
Älskade sonen fyllde 4 år i lördags och den firade han med 39 graders feber och illamående. Han var glad ändå då han fick StarWars lego, och valar, delfiner och hajar som är hans stora passioner här i livet. Han kan mer än mig om StarWars och valar och hajar...märkligt :-)

Sen blev jag sjuk...igen. Så j-a trött på det här. Det som känns jobbigast är alla pengar jag förlorar om jag inte kan jobba. En enorm press. Men vad göra. Har feber och.....diarré. Usch, jag kan nästan inte ta det ordet i min mun. Tycker det är så fult, men det är ju så det heter. Hur som helst kan jag inte ens behålla vattnet som jag dricker och det är lite jobbigt. Detta är dag 3, så jag hoppas det är över snart...
Vill bli frisk NU.

Montys Loco

Var på en helt fantastisk konsert igår, med en helt fantastisk vän.
Dom var så bra, coola och hårda och jag blev så glad. Gud vad jag saknat att gå på konserter. Lisa för mind and heart.

Tillbaka till verkligheten :-)

Hade en superbra helg i Göteborg. Goa vänner, fantastisk mat och härliga drinkar och skön musik. Lästa en och en halv bok på tåget, och jag njöt!

Underbart var det att komma hem igen. Världens finaste killar stod i fönstret och kastade slängkyssar till mig när jag kom från bilen. Det är lycka.
Sen att det enda dom pratade om, var presenterna som jag hade lovat att köpa, kan vi ju tala lite tystare om.

Är nu tillbaka i min vardag. Har suttit de senaste timmarna med att pussla och fixa med HUR I HELSKUTTA jag ska få dygnets futtiga timmar att räcka till. Vill ju klämma in träning här och där, laga matlådor, måste jobba, vill träffa vänner nån enstaka gång, och framförallt vara hemma och bara vara med fina barnen och man. Det är inte lätt kan jag säga, men med noggrann minitiös planering funkar allt...får vi hoppas. Nu när jag tänker efter måste jag nog planera in lite tid för oförutsedda "tidstjuvar" också (som i budgetar ni vet), fast då ryker nog ett av mina tränimngspass...skit också.

Göteborg nästa

Snart bär det av till Göteborg för min del. Och helt ensam ska jag åka. Ovan som jag är nu för tiden så känns det lite pirrigt och kul. Har ju alltid familjen med mig annars. Sa HejDå till barnen i morse. Mina små gullungar. Kommer sakna dom, men deras mamma behöver det här :-)

Lite sorgligt...

Idag slutade en kollega och vän på mitt jobb. Jag har vetat det länge och jag vet att personen i fråga verkligen VILL sluta och gå vidare, men ändå kändes det jättesorgligt. Och det är ju inte så konstigt. Vi har ju jobbat ihop i nästan 7 år. Tuggat igenom en massa ämnen på väg i bilen på jobb. Det kommer märkas att han inte lufsar runt längre i lokalerna och fäller oväntade (eller väntade) kommentarer omkring sig :-).
Mycket skratt har det blivit. Och endel allvar mellan varven.
Under de år vi känt varann har livet för oss båda verkligen gått upp och ned. Det klart det händer saker under dom åren och det formar oss som människor. Jag är glad att dom faserna finns, för det utvecklar faktiskt oss som människor. Framför allt dom jobbiga sakerna. Faktiskt.
Jag tror att det kommer bli skitbra för EHVM och jag tycker han var modig som finally tog steget.
Ser fram emot promenader runt Drevan :-)

-4,2 kilo och en semla

Känns kul! I snitt ett kilo i veckan! Kanske kanske har jag gått ner så pass att jag vågar visa mig i bikini på vår stundande resa till Turkiet i maj.

Men trots min "matmedvetenhet" unnande jag mig en semla idag. För ska man äta semlor så är det idag :-)

Jag...en royalist.

Måste erkänna, jag tycker det är kul med kungar och drottningar och prinsar och prinsessor. Jag vet att många anser det nördigt, men jag blir lite glad och fylls av lite romantiska känslor inför ett stundande kungligt bröllop. Satt och log fånigt och generat för mig själv när jag kollade på Victorias och Daniels presskonferens. D bara garvar åt mig :-D
Måste tillägga att jag tidigare har gått första maj tåg med syndikalisterna och skanderat ett och annat utanför slottet. Hur det går ihop kan man undra, men jag har inte för avsikt att analysera det nu utan är bara glad att det blir bröllop av. Precis som jag var när jag fick gifta mig med min D.

Äntligen!!!!

Kl 20.30 kom äntligen min dator tillbaka efter att fått nytt moderkort! Så skönt att ha min kompis i knät igen!
Annars är det "så där". Har varit (är) sjuk igen. Känns som om det inte finns ett uns av immunförsvar i min kropp. Det är väl lillkillen som kommer hem med en massa skit som inte min kropp kan stå emot. Men det går mot ljusare tider. Tack o lov :-)

Ingen dator...

...har jag nu hemma. Det är inne på reparation och jag känner mig lätt handikappad. Är lite sugen på en mini-PC. Även fast jag tror att den är onödig. Eller inte ;-). Så jag försöker stjäla mig en stund eller två från jobbet :-)

Hade inte gått ner något den här veckan, trots att jag skött mig. Surt. Känns motigt, men jag ska INTE ge upp. Det får ta den tid det tar. Det är lite symboliskt för mig det här. En nystart, en början på mitt nya glada friska liv. Dalar och toppar kommer alltid att finnas, och dom vill jag ha. Vad jag inte vill NÅGONSIN mer är att hamna på botten där jag en gång var...

Inget händer - men det är bra det!

För tillfället händer det inte mycket i mitt liv nu. Allt är väldigt statiskt, lugnt och fint, inte så spännande...men riktigt skönt. Det är klart att det är fullt upp med barnen - men dom är friska i alla fall. Allt strul och jobbiga saker som hände för några veckor sen har rett upp sig - jätteskönt!
AT-läkaren hjälpte mig på alla tänkbara sätt. Nu är jag med i matchen igen. Samtalet med Husmusen gick bra och hon letar nytt boende för fullt. Flyttar väl förhoppningsvis under våren och vi är fortfarande vänner ;-). Det tråkiga på jobbet är uträtt och flera fick förhoppningsvis en insikt som kan hjälpa dom att må/agera bättre. Ja, det är lugnt och fint och jag jobbar varje dag med att leva i nuet. Bland det svåraste man kan göra enligt mig...
Och en annan rolig sak, jag hade gått ner ytterligare 0,8 kg sen förra veckan. Sammanlagt 2,8 kg på två veckor. Det är kul!!!

Aj aj aj

Har ont i hela kroppen idag. Men det är fan bra. Det är bara ett bevis på viken genomkörare jag fick igår. Gick på cirkelträning på gymmet och de som var med var bara biffiga killar, några supervältränade tjejer och så......jag.
Har varit på cirkelträning förr, men inte på den här nivån med tunga vikter, skivstång och kondisövningar som gav blodsmak i munnen. Det pinsammaste var när jag inte klarade mig att resa mig upp efter bänkpressövningen. Kom inte upp, hur mycket jag än försökte. Efter att några av tjejerna ropade så kom en av de biffiga killarna till min undsättning och hjälpte mig. Hrm... Tur att jag inte behöver bevisa något. Jag är bara stolt över att jag klarade mig igenom hela passet utan att avlida :-)

-2 kilo

Nu har jag bestämt mig att jag ska ta itu med mina extrakilon en gång för alla. Vill ju vara starkare, en piggare mamma och gärna lite snyggare ;-)
Gick alltså med i Viktväktarna förra veckan. Med tanken att om jag har nån utifrån som väger mig och ger mig motivation så kanske det kan gå. Och det gjorde det. I alla fall första veckan, för jag hade minskat 2 hela kilon. JIPPIE!!!!! Nu är det säkert en del vätska, men ändå :-)
Så nu är jag motiverad att försätta! Bra va´?!!!

Trångt i huset

Jag måste prata med husmusen (som bor hos oss) idag. Känns lite jobbigt... Lilla husmusen har skaffat en pojke och han är här ganska ofta nu. Trots att dom oftast är ganska tysta och tassande känns det trångt nu. Det känns som om vi har två inneboende helt plötsligt. Det tär i längden. Dom sitter o mumsar o pratar sent på kvällarna i köket nära vårt sovrum som vi inte har några dörrar till. Dom tassar runt och jag vet aldrig om jag ska springa på husmusens pojkvän när jag kommer ur duschen halvnaken. Trångt blir det på mornarna när 4 stora människor och två små ska trängas i köket. Likadant vid middagstid. MYCKET mer disk blir det och jag känner att jag måste prata med husmusen i kväll innan det går för långt.

Spikmatta

Gud vad jag älskar min spikmatta. Den är helt underbar. Svårt att tro kanske, det gör ju lite ont när man först lägger sig på den, men sen tvingas bokstavligen musklerna att slappna av. Vilket är helt suveränt för mig som omedvetet går omkring spänd som en fiolsträng hela dagarna ;-)
Så tack o lov för min spikmatta :-)))

Måns

Snart ska jag åka och fota Måns Zelmerlöw. Jag tror han är en trevlig prick så det blir nog bra. Vi ska träffas på ett fik i city. Alltid dessa fik. Men så är det oftast med kändisar, så det gäller att hitta något extra då. Nån variation.
jag hoppas bara att inte läkaren ringer när jag är mitt i fotosessionen ;-)

läkarproblem

Som jag har berättat för vissa så har jag haft såna problem att få tag i min husläkare. Han har inte kontaktat mig när jag har ringt. Jag har lämnat en massa meddelanden att han ska ringa och han gör det aldrig. Jga har försökt boka tid, men han återkommer inte. Problemet hos min vårdcentral är att jag bara kan boka tid med min egen doktor. Det är ingen annan möjlighet att få läkartid. Det här har pågått i drygt ett halvt år. När jag fick ryggskott gick jag akut dit och fick träffa en annan läkare. Hon sa att det inte var ok, men jag fick inte byta husläkare, utan hon skulle prata med "min" doktor. Nu är det kris igen. Jag var tvungen att få tag i min läkare pga att mitt recept måste förnyas. Inget svar hos min läkare (som vanligt).
Hamnar hos en AT-läkare som inser problemet och nu måste han ställa min doktor mot väggen. (Som han uttryckte det själv). Han har tre veckor kvar av sin AT-tjänst och det kan inte vara kul för honom. Usch, nu får jag ångest för hans skull också. Jag vill ju inte att han ska hamna i kläm för min skull. Jag vet ju att JAG inte gjort nåt fel, ändå känns det jobbigt. Jag måste ju få hjälp och jag måste få min medicin och rådgivning. Tyckte det var så jobbigt att jag bara grät i örat på den stackars AT-läkaren. Han ska ringa upp mig imorgon. Jag hoppas det löser sig till det bästa, och jag kan säga att innan det samtalet kommer, kommer min magonda INTE att gå över...

Inge bra för mig

Att åka till Riga alltså. lite mycket "bad vibes" för min del och med mitt nedsatta immunförsvar sög jag åt mig som en svamp allt som var neggo. MEN det var skitkul att dansa på den rostiga båten med den urusla maten på vägen över. Ett glatt minne :-))))

Men som sagt, alla neggokänslor har satt sig i min mage så här ligger jag med magkatarr och svullen magen så jag ser onekligen ut att vara i 8:e månaden. Ajajaj...ska till doktorn imorn tror jag och se om jag kan få nån medicin.
Står inte UUUUUT.

Okey Riga. Here I Come.

Är inte så pigg. Har fortfarande lite feber och inte ALLS partysugen. Men däremot sugen på att vara i trevliga människors sällskap, uppleva en ny stad som jag aldrig besökt och lyxen att bo på hotell och få äta smarrig frukostbuffé, utan att behöva passa upp små hojtande fågelungar hela tiden :-)
Så det blir nog bra!

Sjukare...och ledsnare...

Har fortfarande feber och har som ett öppet sår i halsen. Ont gör det. Vill bli FRISK nu. Var tvungen att ställa in ett jobb idag. Skulle åkt till Uppsala och fotat en kvinna, men det går ju helt enkelt inte. Skulle troligen köra av vägen.
Jag hatar mina skuldkänslor, men jag mår SÅ dåligt av att behöva ställa in. Spelar ingen roll att jag är jättesjuk, det känns ändå. Varför. Det är ju inget jag kan rå på. Att jag är sjuk menar jag. Känner mig kass tror jag. Dålig människa. En svikare.
Ja, jag hör hur fel det låter när jag ser det så här. Skulle en kompis till mig säga samma sak skulle jag tycka att hon var GALEN som tänkte så. Och sen trösta och peppa järnet. Så jag fär väl låtsas som om jagär min egen kompis helt enkelt (schitzat värre).
Å Riga känns osäkert nu...skit också.

Komplimang?

Dessa kärleksord har min son sagt till mig den senaste veckan:
"Mamma, när jag blir stor ska jag bli lika tjock som dig. Och så ska jag ha lika tjock mage".
Tack tack min älskling. Jag vet att du inte har någon värdering i det du säger, så jag blir bara full av skratt :-)

9 råd som gör att du slipper förkylning (eller inte).

Enligt tidningen iform kan man undvika förkylning genom att följa dessa 9 råd.

1. Le mot livet
2. Lägg tid på vännerna
3. Rör på dig
4. Tvätta händerna och håll andan (om nån råkar nysa dig rakt i ansiktet)
5. Håll fötterna varma
6. Ät nyttigt och varierat
7. Fyll på D-vitamindepåerna
8. Stressa ner
9. Bli rökfri
Konstigt tycker jag att det inte stod att man skulle undvika att pussa sin snoriga barn på munnen eller förbjuda dom att nysa och hosta en rätt i ansiktet hela tiden. Speciellt under natten när man inte kan försvara sig ;-).

Sjuk...

I den här soffan har jag bott dom senaste två dagarna med 39 graders feber. Men jag håller hoppet uppe att jag ska bli frisk till lördag. Gratisresan till Riga vill jag ju inte missa :-)

Följetongen Liza

Ja, så fick man det bekräftat att Liza inte hade helt rent mjöl i påsen...
Jag tycker det är lite fräckt att skriva att det är en sann historia när det inte stämmer helt och fullt. Trots allt var det ju det som gjorde att många läsare blev så tagna (i tron att det VAR en helt sann historia...
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4166060.ab